”Att livet på jorden uppstod så tidigt är ett tecken på att det inte är resultatet av en slump. Om slumpen varit orsaken hade livets uppkomst krävt mycket längre tid” har den berömde brittiske fysikern och kosmologen Stephen Hawking – av många ansedd som vår tids Einstein – uttalat.
Och i en intervju i Dagens Nyheter 2006-06-11 gjorde Stefan Bengtson på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, som anses som en av världens främsta experter på tidigt liv, följande intressanta kommentar angående då presenterade nya forskningsresultat om jordens tidigaste liv och dateringen av det:
“Det ser ut som om livet etablerades på jorden så snart som det blev fysiskt möjligt att överleva. Det är en central och viktig aspekt, för det ökar sannolikheten att livet på något sätt är inbyggt i universums struktur snarare än att det inträffar någon enstaka gång på någon enda planet.”
Dessa dateringar handlade om fynd av fossil av bakteriesamhällen i västra Australien på gamla grunda havsbottnar, där man tror att tidvattnet kom och gick, som forskarna kunde datera till en ålder av 3,43 miljarder år. Nu har nya forskningsresultat publicerats som ser ut att flytta gränsen för det fysiskt-organiska livets etablering på vår planet ännu längre tillbaka i den jordiska historiens gryning. Jordens äldsta diamanter har nämligen analyserats just på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och resultatet, som publicerades i tidskriften Nature 3 juli 2008, förvånar forskarna. Dessa unika diamanter är 4,25 miljarder år gamla – jordens ålder är 4,6 miljarder år – och hittades i Jack Hills i västra Australien och innehåller den hittills äldsta konstaterade förekomsten av lätta isotoper av kol. Något som alltså kan vara tecken på att organiskt liv förekom på jorden tidigare än man hittills anat.
Forskarna spekulerar i att metanätande bakterier kan vara ansvariga för den funna fördelningen av lätta och tunga kolisotoper i dessa diamanter. Fyndet kan därför betyda att sådana bakterier fanns redan i jordens tidiga barndom. Hur som helst är detta det äldsta fyndet av lätta kolisotoper på jorden. Grundämnet kol är särskilt intressant att studera, eftersom det utgör det fysiskt-organiska livets byggstenar. Vissa steg i alla levande biologiska organismers ämnesomsättning kräver specifika kolisotoper (isotoper är olika atomtyper av ett och samma grundämne). Det är därför som isotopsammansättningen av jordens äldsta diamanter kan berätta en hel del om förhållandena på jorden då diamanterna bildades – när det gäller både förutsättningar för liv och vilka geologiska processer som då pågick.
”Detta är inte ett bevis för att liv fanns på jorden när diamanten bildades, men misstanken är kittlande. Vårt fynd lär sätta igång en hel del forskning för att undersöka saken”, säger forskaren Martin Whitehouse vid Naturhistoriska riksmuseet.
Källor:
Nature, 3 juli 2008 http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsnyheter/forskningsnyheter/sparavlivkanfinnasijordensaldstadiamant.6521.html
Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 3-2009.
Ja, “livets uppkomst” bör ju vara lagbundet för alla planeter, om vi kan acceptera tanken att det också är en form av liv och som allt liv, vår egen utveckling från befruktning till död, inbegripet. Vi själva härbergerar ju en mängd främmande varelser i vår kropp i form av bakterier och virus, de flesta livsnödvändiga för oss, för att inte tala om alla biljoner med celler, som ju också odiskutabelt är levande.
Planeter bör alltså även de ha en lagbunden utveckling, från konception till utslocknande och död. En födselfas, en barn-, ungdoms-, mandoms- och åldringsfas och i alla dessa faser bär de på karaktäristiska organismtyper, med början på atom-, sedan molekyl-, sedan cellnivå och efter det flercelliga organismer på allt högre nivå, även då inbegripet mental utvecklingsnivå.
Fullt naturligt, tänker jag.