Ordet “kommunikation” ligger, som man säger, ”i tiden”. Vi ser och hör det överallt. Både när det gäller utvecklingen av det som kallas samhällets materiella ”infrastruktur” (vägar, järnvägar m.m.) och den andliga ”infrastruktur” som möjliggör skapandet av det vi kallar ett samhälle.
Tänkvärt i det sammanhanget är att ordet “kommunikation” ursprungligen kommer från latinets communis, som betyder gemensam. Det är samma latinska ord som är upphovet till begreppet ”kommunism”. Begreppet kommunikation har alltså med det Martinus kallar samhällets gemenskapsintresse (1) att göra!
En äkta kommunikation är således en gemenskapsskapande aktivitet eller ett samarbetsprojekt. Men hur blir den det?
”Jag har kommunicerat mitt budskap rakt och tydligt” är en formulering som vi kanske alla känner igen. Men är det kommunikation? Måste inte kommunikation, eftersom den är just en gemenskapsaktivitet, innebära både ett givande och ett tagande? En ”kommunikatör” i äkta mening är alltså per definition både sändare och mottagare (=lyssnare). Och är det inte i det sammanhanget tänkvärt att livet har utrustat oss med två öron, men bara en mun?
När vi har ett genuint intresse av att också lyssna på vår nästa, och inte bara ”kommunicera” våra egna idéer och föreställningar, främjar vi alltså tillväxten av ”gemenskapsintresset” eller den ”kosmiska kommunism” som Martinus talar om (2). Vi samarbetar eller skapar alltså något gemensamt. Det är det som skiljer kommunikation från diskussion. Det senare ordet kommer från latinets discutare, som betyder att ”åtskilja” eller ”i sär-skaka”, vilket ju är motsatsen till den förening eller gemenskap som är den sanna kommunikationens mål.
”Livet har en enda mening, och det är att liv skall förenas med liv, och denna förening kan endast ske genom kärleken.” (3)
Noter:
1) Livets Bog 1 stycke 95 http://www.martinus.dk/sv/tt/index.php?bog=51&stk=95
2) Livets Bog 4 stycke 1333-1360 http://www.martinus.dk/sv/tt/index.php?bog=54&stk=1333
Se också Martinus-artikeln ”Kosmisk kommunism och demokrati” i Kosmos nr 3-2011
3) Martinus: ”Döende kulturfaktorer” Kosmos nr 10-1998
Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 7-2011.