”Varje krigs verkliga orsak ligger absolut inte i nuet; den ligger för de nu levande jordmänniskornas vidkommande årtusenden tillbaka i tiden. De krig som förklaras eller förberedes i dag, har inte sin verkliga och djupaste rot i de orsaker som de i dag säges vara baserade på. Dessa är i realiteten endast yttre fysiska utlösande moment. Och dessa moment åter är i verkligheten vibrerande reaktionsvågor från en länge sedan försvunnen tidsperiod med helt andra dagsmedvetna ideal och auktoriserade moralföreskrifter än de som man i dag söker öva in som vägen till fullkomlighet.” (Martinus: Livets Bog 2 stycke 453)
Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvard University i USA, har gjort den kanske mest omfattande och mångsidiga undersökningen någonsin av våldets historia i mänsklighetens utveckling. Den omfattar allt från krig och slaveri till brott och straff, och förändringen över tid av de (jord)mänskliga attityderna till etniska och sexuella minoriteter, barn och djur m.m. Och resultaten är entydiga – och hoppingivande med tanke på framtiden – som man kan se och läsa om på internetlänken: http://edge.org/conversation/mc2011-history-violence-pinker
Mycket intressant att ta del av och en stark faktabaserad bevisföring för att mänskligheten faktiskt trots allt utvecklas i human riktning – även om man ibland kan betvivla det – sett i historiska tidsperspektiv över århundraden och årtusenden, (ja, till och med årtionden ibland i modern tid)!
Vad som också är intressant är att Pinker väldigt tydligt visar statsmaktens stora betydelse för denna utveckling, som ju Martinus också skriver en hel del om, t.ex. i kapitel 4 i Livets Bog del 1. Pinker underbygger också sina påståenden med massor av belysande och pedagogiska diagram, som kan ses inlagda här och var både i texten på länken ovan och i videolänken som finns med där. På den videolänken kan man för övrigt se och lyssna på samma föreläsning som också finns i skrift på ovan nämnda länk.
”De bättre änglarnas” tillväxt
Pinker talar – med hänvisning till ett citat från den amerikanske 1800-talspresidenten Abraham Lincoln – om ”De bättre änglarna i vår natur”, som också är titeln på Pinkers egen senast utgivna bok (den fullständiga engelska titeln är ”The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined” om någon ev. är intresserad av att skaffa den). Det syftar på att vår nuvarande jordmänskliga natur är en mix av ”sämre och bättre änglar”, men där de senare befinner sig i stadig tillväxt på de förras bekostnad, vilket som sagt Pinker presenterar många empiriska belägg för. Låt mig här bara nämna ett par belysande exempel på det:
– I t.ex. Storbritannien har mordfrekvensen gått ned med 97,5 procent sedan 1300-talet.
– Om krigen på 1900-talet utplånat en lika stor del av de krigande folken som konflikterna i ett stamsamhälle, hade dödssiffran snarare varit två miljarder än 100 miljoner.
– Före 1945 inledde västeuropeiska länder två nya krig per år under mer än 600 år. Detta antal har nu legat på noll för de senaste 65 åren.
Pinker pekar också på en minskning av våld i mindre skala mot sårbara befolkningsgrupper – såsom etniska minoriteter, kvinnor, barn och homosexuella – och mot djur. Vi må leva i ”de olyckliga äktenskapens zon” (Martinus), men Pinker påpekar att ”det har varit en nedgång både i antalet fruar som mördas av sin make och antalet män som har mördats av sina fruar. I själva verket är minskningen betydligt mer dramatisk för män. Feminismen har varit mycket bra för män, som nu är mycket mer benägna att överleva ett äktenskap utan att bli mördade av sina fruar”.
Pinker resonerar också en hel del omkring vad som kan vara orsaken till det avtagande våldet, och om vår mentalitet eller tankevärld verkligen blivit mindre våldsam, med tanke på t.ex. allt underhållningsvåld som konsumeras i dagens samhälle (han citerar här också den berömde amerikanske advokaten Clarence Darrow, som en gång sa: “Jag har aldrig dödat en människa, men jag har haft stor glädje av att läsa många dödsannonser“), och han verkar luta mot tolkningen att vår mentalitet inte har förändrats mycket över tid, men att vi i dagens samhälle har starkare incitament eller fördelar av att inte praktiskt leva ut våra våldsfantasier.
Här kan dock hans resonemang te sig en aning motsägelsefullt, eftersom han också framhåller att empatin, dvs människans inlevelseförmåga med andras – till och med djurens – väl och ve verkar att ha ökat i modern tid. Och för att tala med Martinus – vilket vi ju gör i detta blad – är det ju detta som är nyckeln till vår nuvarande utvecklingsriktning bort från våldet i alla dess former och yttringar. Men i tankevärlden kan vi samtidigt se en viss ”eftersläpningseffekt”, som yttrar sig i bl.a. konsumtion av underhållningsvåld i olika former (egentligen ”förtunnade mord”, som Martinus kallar det) betingat av att de djuriska instinkterna och de därpå baserade anlagen ännu inte är helt övervunna i vår mixade natur.
Det korta och långa perspektivet
Man kan kanske tycka – och det gör också bl.a. författaren till dessa rader – att Pinker har en lite för optimistisk syn på världssituationen just nu, alltså i det korta perspektivet, och en lite för idealiserad tolkning av eller syn på den “affärsprincip” som dominerar dagens värld – fast det finns också en riktig sida i det han där säger om att utvecklingen av världshandeln har varit en fredsfrämjande faktor i de internationella relationerna. Att t.ex. USA och Kina i alla fall än så länge absolut vill undgå att hamna i krig med varandra beror ju inte minst på deras ömsesidiga ekonomiska beroendeförhållanden. Men frågan är vad som händer den dag då dessa beroendemönster bryts – t.ex. om och när den pågående internationella finanskrisen förvärras?
Men det förtar eller förminskar inte värdet av Pinkers banbrytande forskningsinsats för att belysa och underbygga mänsklighetens långsiktiga eller historiska utvecklingstrend – från krig till fred! Och han är heller inte omedveten om eller blind för de faror för freden som hotar i det korta perspektivet, vilket framgår bl.a. av följande citat från länken ovan:
”Oavsett dess orsaker har minskningen av våldet djupgående konsekvenser. Det är inte en licens för självbelåtenhet: Vi njuter av den fred vi finner idag, eftersom människor i tidigare generationer var förfärade av våldet i sin tid och arbetat för att få slut på det, så vi bör arbeta för att avsluta det fruktansvärda våldet i vår tid. Det är inte heller nödvändigtvis grund för optimism om den närmaste framtiden, eftersom världen aldrig tidigare har haft nationella ledare som kombinerar förmoderna känslor med moderna vapen.”
Det fångar en del av nutidens dilemma också sett med ”Martinus-glasögon”. Vad den nuvarande komplexa världssituationen egentligen handlar om i ett större eller djupare perspektiv har Martinus satt i en genomträngande blixtbelysning med följande ord:
”Starkt skiljaktiga begrepp om ljus och mörker kommer att sätta människorna upp mot varandra. Alla tror sig arbeta i lyckans och ljusets tjänst, och var och en sätter in hela sin energi och kraft på att genomföra sina idéer och planer. Många partier, både politiska och religiösa, uppstår och vart och ett tror sig vara just det särskilda och speciella goda som skall frälsa mänskligheten ur dess nuvarande kaos och vilsegångna tillstånd. Men idéerna från mörkersidan är fortfarande för dominerande och förstärker sin kraft ytterligare, allteftersom ljussidan blir starkare och starkare. Också här gäller naturens lag: ju starkare ljus, desto starkare skugga. Men ljuset kommer ju efter hand att komma så nära att skuggsidan helt måste försvinna. Och det är nästan som om mörkersidan känner denna sin undergång närma sig, ja, den har till och med redan börjat utlösas i ett slags dödskamp.” (Martinus: Den eviga världsbilden 4 stycke 44:3).
När och om det kan verka som att mörkret är på väg att lägra sig över världen så kan det historiska utvecklingsperspektivet hjälpa oss att trots allt skymta en mänsklighetens kosmiska gryning bortom de mörka skyar som ännu dröjer sig kvar på vår mentala himmel…
Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 10-2012.
Se ev. också artikeln https://www.kosmiskresenar.se/varlden-aktuellt/ett-historisk-perspektiv-pa-brott-och-straff/