Fråga: Jag bor i ett gammalt torp. Här har varit så genomträngande kallt om vintrarna. Katten har reagerat, på något som jag inte hört, känt eller sett, och rest ragg samt fräst så hon skrämt mej. Har en mycket liten akvarell tavla som inte får sitta uppe… den åker ner så fort jag sätter upp den. Ja, små saker som hände utan förklaring.
Jag ber om hjälp och beskydd, jag har varit förfärligt mörkrädd i hela mitt liv.
Förra vintern konsulterade jag en kvinna som kan se och höra sådant jag bett om att slippa se och höra.
Denna vinter är det fortfarande kallt i torpet men inte genomträngande kallt.
Termometern visar ungefär samma temperatur.
Katten har inte reagerat på något liknande sätt denna vinter.
Kan det finnas energier som genererar fysisk kyla, här på jorden? Jag har inte någonsin velat hålla på med ockultism, jag är oerhört rädd för konsekvenserna.
Mina troende vänner har sina teser om detta fenomen. Jag kan inte tro, jag vet att jorden är till för alla, inte enbart för en klick troende människor.. Men denna genomträngande kyla… har Martinus skrivit något om sådant som våra sinnen inte kan registrera men tydligen förnimma.
Svar: Den energi som genererar fysisk kyla är känsloenergin och känsloenergin är, som Martinus förklarar det, den förtätande eller materialiserande energin. Jag tror att det du och katten upplevt på platsen där ni bor orsakas av psykiskt-elektriska automatfunktioner eller fält som varit bundna till denna plats sen förmodligen lång tid tillbaka (det är därför de oftast inträffar i gamla hus). Martinus liknar det vid en slags psykiska “lik”, som inte längre är besjälade, men som efterlämnade elektriska fält kan vara knutna till en viss plats. Citat från det han sa om det på ett föredrag:
Personen är inte själv i det, utan detta medvetandeskikt kan fortsätta att gå igen. Det är ju ett elektriskt fenomen som kan fortsätta i flera hundra år, i 400–500 år, och som beror på de vanerörelser som vederbörande har varit mest koncentrerad på. Om man är van att göra samma sak under en längre tid, om man gör samma rörelse varje dygn, om man går fram och tillbaka på samma ställe, så bildas ett helt system som så att säga kan ge liv åt sig självt. (https://www.martinus.dk/sv/tt/index.php?bog=66&stk=91&pkt=3)