I dag talas det mycket om att bli uppkopplad på “nätet“, d.v.s. Internet – den globala informationsoceanen, som gör det möjligt att kommunicera med alla andra som är “uppkopplade“ över hela jordklotet.
På samma sätt kan man säga att det mentala tillstånd som Martinus kallar kosmiskt medvetande innebär att man blir “uppkopplad“ till “den gudomliga visdomsoceanen“ (Martinus benämning), som gör det möjligt att kommunicera med alla andra som är “uppkopplade“ till denna över hela universum. Ja, det gör det till och med möjligt att kommunicera direkt med den levande helhet som denna visdomsocean utgör, d.v.s. Gudomen. En i ordets bokstavliga mening gränslös kommunikation, som ger tillgång till allt existerande vetande i världsalltet.
På Internet kan man “surfa“ eller förflytta sig med hjälp av olika länkar och sökord. På liknande sätt kan den som har kosmiskt medvetande “länka in“ sitt medvetande på olika avdelningar av “den gudomliga visdomsoceanen“. Martinus berättade att när han ställde in sitt medvetande på något andligt problem eller andlig frågeställning fanns svaret där genast i intuitionens visionära form (ingen “kö“ eller väntetid som det ibland kan vara när man söker information på Internet). Det beror på att intuitionen – det kosmiska medvetandets energi – är den mest högvibrerande energi som finns; en energi som genomstrålar eller genomlyser allt utan undantag. Därför gör den också individen allvetande och allförstående.
Men det kosmiska medvetandet är inte bara det högsta vetandet om livet och världsalltet, det är också den högsta kärlekens – allkärlekens – medvetande. Det är alltså ett medvetande som även har en moralisk dimension, eller, om man så vill, ett moraliskt pris. Det är alltså en medvetandeform som måste betalas med en hundraprocentigt osjälvisk moral. Det finns ingen “billigare“ eller lättare väg till kosmiskt medvetande. Om det fanns en sådan väg skulle nämligen de högsta kosmiska världarna, precis som den fysiska världen, bli befolkade med ofullkomliga och själviska varelser, och då vore de inte längre den ofullkomlighetens kontrast som vi längtar efter och som också kretsloppets lagar är en garanti för (ett kretslopp måste per definition innehålla två kulminerande kontraster eller motsatser). Endast “de rena i hjärtat skall se Gud“, som Jesus säger. Detta förhållande kan man, om man vill fortsätta Internet-analogin, kalla “det moraliska modemet“.
För att kunna bli uppkopplad på Internet krävs två förutsättningar: en dator med en viss kapacitet och ett modem, d.v.s. en apparat som kopplar din dator till “nätet“. För att bli “uppkopplad“ till den gudomliga visdomsoceanen krävs också en motsvarighet till datorkapaciteten i form av en utvecklad mänsklig hjärna och en motsvarighet till modemfunktionen i form av en utvecklad mänsklig eller osjälvisk moral. Modemets uppgift är ju att koppla samman och det är också det som kärleken gör.
Kärleken kopplar oss samman oberoende av tid och rum. I kraft av en sådan sammankoppling eller sammanlänkning skapas alltså ett universellt “kärleksnät“. Det är ett “nät“ som håller på att byggas ut på det inre planet hos allt fler människor på vår jord. Så länge “nätet“ inte är färdigkopplat kan det inte tas i bruk i full utsträckning, men Martinus påpekar att sammankopplingen redan nått så långt bland dem som t.ex. intresserar sig för hans analyser att vi i verkligheten – d.v.s. i den kosmiska verkligheten – redan utgör en organism oberoende av de fysiska avstånd och hinder som kan finnas mellan oss som enskilda individer. Det är viktigt att komma ihåg i en tid där vi också ser splittringens och krigets energier kulminera på många områden. Krigets och splittringens sår kommer med tiden att läkas av det universella “kärleksnätet“. Vi kan alla bidra till och stimulera den processen genom att arbeta på skapelsen av vårt eget “moraliska modem“.
Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 7-1998.