Star Trek i verkligheten

I framtiden kan vi kanske teleportera oss som figurerna i TV-serien Star Trek. För första gången har nämligen forskare nu genomfört en framgångsrik teleportering av atomers egenskaper, rapporterar tidskriften Nature.

Alla som har sett något avsnitt av TV-serien Star Trek är väl förtrogna med fenomenet. Från rymdskeppet Enterprise teleporteras kapten Kirk på nolltid ner till kända och okända planeter med hjälp av ljusstrålar.”Beam me down, Scottie” – så är han borta…

Hittills är det bara i science-fiction-filmer som Star Trek som detta varit ett praktiskt användbart rese- och transportsätt, men som ofta är fallet med science-fiction (tänk t.ex. på Jules Vernes 1800-talsromaner om bl.a. u-båtar och månresor) hinner verkligheten till sist ikapp fiktionen. Och nu verkar det alltså som om mänskligheten och vetenskapen har tagit ett åtminstone första viktigt steg mot att realisera det vi hittills bara kunnat betrakta i TV-soffan och biosalongen.

Genombrottet kom efter det att två separata researchgrupper arbetat med problemet i USA och Österrike. Tidigare har man bara lyckats teleportera ljuspartiklar och laser. De nya experimenten handlar däremot om ”massiva partiklar”.

– I science-fiction tänker man att man teleporterar sig själv och andra föremål. Det här är närmare det än att teleportera ljus, säger Sören Holst som är teoretisk fysiker vid Stockholms Universitet enligt tidningen Aftonbladet 2004-06-17.

Experter menar att möjligheten att göra detta med ”massiva partiklar” kan leda till nya supersnabba datorer. Datorerna skulle kunna hantera mycket mer data än dagens superdatorer och betydligt snabbare. Därifrån och till att kunna teleportera människor, som i Star Trek, är det förstås ett stort steg eller med Sören Holsts ord:

– Det är ett enormt steg dit, men ändå. Det är samma sorts fysik, men sedan är de teknologiska svårigheterna enorma. Men idén är densamma. Det är ju inte så att man ens i science-fiction-filmerna färdas kroppsligen. Det är ju ens atomer som bryts ned och dess egenskaper förflyttas till atomer på ett annat ställe, förklarar han.

Med ett knapptryck

Teleporteringen av partiklarnas egenskaper på University of Innsbruck och USA National Institute of Standards and Technology tog millisekunder och genomfördes med ett knapptryck. Professor Rainer Blatt på University of Innsbruck, säger till BBC News att detta är en milstolpe i forskningen om teleportering.

Det forskarna lyckats med är, enkelt uttryckt, att överföra egenskaper mellan atomer. Man har en atom som man förbereder i ett visst tillstånd och preparerar med egenskaper. Sedan kan man via en kvantmekanisk process överföra dessa egenskaper. Det är då inte den faktiska atomen som överförs, utan dess egenskaper – till exempel energi och mekaniska egenskaper. Samtidigt är två atomer i samma kvantmekaniska tillstånd identiska. Genom att ändra den ena atomen och flytta över dess egenskaper till den andra har man faktiskt, enligt fysikerna, flyttat den första atomen till den andra.

En teoretisk debatt och dess konsekvenser

Enligt kvantmekanikens fader Niels Bohr kan två partiklar vara förenade oberoende av avstånd i tid och rum. Om detta pågick det på 1930-talet en intressant vetenskapsteoretisk diskussion mellan Bohr och Albert Einstein m.fl. En av Einsteins frågor till Bohr i denna diskussion var om partiklarna kan vara förenade även om de är åtskilda av ett så stort avstånd att det i mätögonblicket är omöjligt att sända en signal mellan dem med ljusets hastighet. Det kunde Bohr naturligtvis inte svara på, men han antog att det kunde vara så (dvs att partiklarnas förening är oberoende av ljushastigheten och därmed också av tid och rum).

Först 1982 kunde den franske fysikern Alain Aspect i ett experiment praktiskt bevisa att Bohr hade haft rätt i sitt antagande om de förenade partiklarnas oberoende av ljushastigheten. I detta experiment sändes två ljuspartiklar – fotoner – i väg med ljusets hastighet i var sin riktning. Partiklarna avlägsnade sig alltså ifrån varandra med 2 x ljushastigheten, och eftersom ingen tids- och rumsbunden information kan överföras snabbare än ljusets hastighet hade man därmed eliminerat möjligheten till en sådan informationsöverföring eller kommunikation mellan partiklarna. Trots detta visade det sig att när den ena partikelns så kallade ”spinn” (svängningsriktning) mättes, så fick den andra omedelbart eller automatiskt motsatt ”spinn”. Partiklarna var alltså på något mystiskt sätt fortfarande förenade eller koordinerade oberoende av tid och rum.

Så har alltså en från början teoretisk diskussion eller debatt mellan det förra seklets skarpaste fysikerhjärnor för ca. 70 år sedan lett vidare till praktiska experiment via först ”kvantkorrelation” (Aspects experiment) och sedan teleportering av ljuspartiklar och laserstrålar fram till nu alltså atomer. Vad blir månne nästa steg?

Det kan i detta sammanhang för övrigt nämnas att tanken på teleportation av människokroppen också reser vissa filosofiska problemställningar – i vart fall för materialismens anhängare. En sådan teleportation förutsätter ju att man kan sända en exakt information om kroppens uppbyggnad och struktur – även på den atomära nivån – från ett ställe till ett annat . Med denna information skall på den nya platsen en helt identisk fysisk kropp skapas. Men om kroppen på detta sätt kan kopieras och mångfaldigas (?) måste man ju fråga sig: vad är då det levande väsendet? Kan det vara identiskt med den fysiska kroppen (som materialisterna hävdar och tror)? Om 50-100 år får vi kanske en stor filosofisk och vetenskapsteoretisk debatt om detta…

Martinus om ”teleportation”

Vad har då Martinus sagt eller skrivit om detta?

Inte mycket. Det var ju inte Martinus uppgift att servera oss tekniska lösningar när det gäller framtidens transport- och kommunikationsmetoder. Men i boken ”Martinus Erindringer” finns en intressant upplysning, som verkar att ha med saken att göra. Kom ihåg vad fysikern Sören Holst sa i det ovan citerade uttalandet om ”teleportation”: ”Det är ju ens atomer som bryts ned och dess egenskaper förflyttas till atomer på ett annat ställe” (min kursiv). Och jämför det med vad Martinus i ”Erindringer” säger om hur Egyptens pyramider byggdes: ”De byggede pyramiden ved psykisk kraft, ved en slags materialisering eller projektion af stoffets atomer. (på svenska: ”De byggde pyramiden med psykisk kraft, med en slags materialisering eller projektion av stoffets atomer.”  ”Martinus Erindringer” sid. 140. Min kursiv).

Att ”förflytta atomers egenskaper till ett annat ställe” och en ”projektion av stoffets atomer” är, så vitt jag kan förstå, samma sak – uttryckt med lite olika ord bara.

Och kanske är detta en slags “teknisk” övergångsform till den hundraprocentigt “andliga” materialisationsteknik, som vi kommer att utveckla senare som ”riktiga människor”. Se angående detta t.ex. Livets Bog del 2 stycke 361.

Vi behöver inte gå särskilt många år tillbaka i tiden för att tanken på att ett brev som postas skulle kunna nå sin mottagare i samma ögonblick som det postas skulle ha framstått som ren science-fiction. Men i dag är vi där tack vare datatekniken och internet. Undrar hur länge det dröjer innan vi kan resa och förflytta både vår egen kropp och andra fysiska ting lika enkelt och snabbt som vi nu utbyter ord och tankar via e-post?

Källor: 

Aftonbladet 2004-06-17

Illustrerad Vetenskap nr. 16-1999

Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 8-2005.