Bland vuxna människor på våra breddgrader orsakar bristen på dagsljus under hösten och vintern trötthet hos 10-20 procent, och hos 2-3 procent även symtom på depression. Forskarna kallar detta fenomen – som alltså påverkar många människors humör och hälsa – mörkerdepression. Eller i fall med lindrigare symtom: vintertrötthet orsakad av bristen på dagsljus.
Av dem som lider av psykoser uppvisar omkring 10 procent ett sjukdomsförlopp som följer årstidernas växlingar och symtomen uppträder bara under vissa tider av året. En depressionen sätter oftast in under vintern. De allra vanligaste symtomen på mörkerdepression är nedstämdhet, minskad motion, onormal sömnighet och ökad aptit framför allt på kolhydratrika födoämnen. Följden är att patienterna går upp i vikt med några kilo under vintern. Symtomen försvinner när det blir vår och vikten går tillbaka till normalnivå utan att patienterna behöver banta. På sommaren är de symtomfria och mår bra (1).
Man har genom att använda ljusterapi uppnått goda resultat vid behandling av mörkerdepression i flera olika länder.
– Tio dagars ljusbehandling kan leda till att man slipper sina besvär i flera månader, säger Cecilia Rastad, som är sjukgymnast och forskare vid psykiatriska kliniken i Falun i Sverige (2).
I en ny studie visar hon att var femte svensk upplever symtom som nedstämdhet, ökat sömnbehov, brist på energi, ökad aptit och viktuppgång under vintern. För att ta reda på om starkt ljus kan lindra besvären lät Cecilia Rastad 50 vinterdeprimerade personer antingen få ljusbehandling eller stå på en väntelista.
Ljusterapin gavs i ljusrum under nittio minuter till två timmar varje morgon i tio dagar. 13 av 24 deltagare som fick behandling upplevde en halvering av sina symtom. Efter en månad upplevde en tydlig majoritet av deltagarna samma förbättring.
– Det visar att vissa personer reagerar långsammare på behandlingen, säger Cecilia Rastad.
Ljus påverkar melatoninhalten i kroppen. Melatonin är ett hormon som styr vår dygnsrytm. Mängden melatonin i blodet ökar när det blir mörkt och vi blir trötta. När ljuset ökar minskar mängden och vi blir piggare.
– Ljusterapin tycks påverka halterna och korrigera en felaktig dygnsrytm, säger Cecilia Rastad.
Redan i Kosmos nr. 5-1938 – långt innan den medicinska och psykiatriska forskningen börjat uppmärksamma det fenomen man nu alltså kallar ”mörkerdepression” – skriver Martinus bl.a. följande om detta problem:
”När en frisk och livskraftig människa, som annars befinner sig i en livsgärning, som hon normalt är glad över, får denna känsla, så är det i de allra flesta fall sol- och luftbrist som gör sig gällande, varigenom krafterna har avtagit, så att arbetet har blivit till något av en överansträngning. Denna sol- och luftbrist är i sin tur i själva verket detsamma som ”horisontbrist”.” (3)
Brist på ljus – i både fysisk och andlig bemärkelse – ger alltså brist på horisonter, och det är alltså uppenbarligen en brist som i hög grad påverkar vårt själsliga välbefinnande eller hälsotillstånd och därmed vår livskraft. Vägen till förnyad livskraft i en sådan situation är alltså en väg i vars ljus vårt livs horisonter åter kan uppenbara sig – både på det yttre fysiska planet och i vår inre värld!
Noter:
1) http://www.ljusterapi.net/art/parton2.htm
2) Dagens Nyheter 2009-04-05
3) Kosmos nr. 5-1938. http://www.martinus.dk/da/kosmos/kosmos/1938/kos1938-05-057.php
Samma artikel finns också i Kosmos nr. 6-1987.
Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 3-2010.