Fråga: Vi jordmänniskor med tillhörande mikroväsen lever uppenbarligen på ytan av makroväsendet Jorden. Men rent evolutionsmässigt så påstår åtminstone den traditionella vetenskapen att människosläktet har funnits här en väsentligt mycket kortare tid än att Jorden själv existerat. Detta föder tanken att man gärna skulle vilja veta lite mera om “spiralkretsloppet” i ett dynamiskt perspektiv, där jag t.ex. skulle få möjlighet att jämföra min egen tidsmässiga förflyttning inom detta med Jordens. Vad finns det mer att säga om detta, utgående från Martinus analyser?
Svar: Om vi är jordklotets ”hjärnceller”, som Martinus påstår, kan man ju fråga sig hur det kan komma sig att vi har kommit in i jordklotets liv på ett så sent stadium av dess utveckling (jordklotet är enligt naturvetenskapen ca 4,5 miljarder år)? Har jordklotet tidigare varit ”hjärndöd”? Nej, men däremot markerar vårt framträdande på den jordiska scenen en ny fas i planetens utveckling av en ”hjärna” som ska bära dess framtida ”kosmiska medvetande” här på det fysiska planet. Jordklotets sinnesutrustning är ju lite annorlunda än vår. I artikeln De kosmiska krafterna bakom världsåterlösningen skriver Martinus:
Medan den jordmänskliga, fysiska organismen är avsedd som redskap för en alltigenom fysisk aktivitet, är jordklotsväsendets fysiska organism, alltså det fysiska klotet, endast avsedd som redskap för en mindre fysisk aktivitet. (Artiklar 1945-1972, stycke 40.4).
Det finns alltså en skillnad eller variation i de möjligheter och begränsningar som våra skilda organismprinciper medför. Det betyder bl.a. att klotens upplevelse och inbördes kommunikation eller ”närkontakt” sker på tankeplanet (makrokosmisk ”telepati”). Martinus skriver i samma artikel att dessa makrokosmiska tankeutväxlingar ”bildar ett stort, verksamt område av strålar och vågor omkring det fysiska klotet”. Ett för oss osynligt område som är klotets primära upplevelse- och kommunikationssfär.
Jordklotet upplever alltså inte det fysiska planet på samma ”direkta” sätt som vi gör. Fast även vår upplevelse av det fysiska planet är ju, när allt kommer omkring, endast av ”indirekt” natur, eftersom alla upplevelser – vare sig de förmedlas av fysiska sinnen eller ej – är medvetandereaktioner. Men genom att planeten nu har fått en ny typ av ”hjärnceller” på det fysiska planet, så kommer den att kunna integrera de andliga och fysiska aspekterna av sitt liv på ett annat och mer medvetet sätt, vilket är en förutsättning för att den ska nå fram till upplevelsen av sin kosmiska födelse