“NASA:s oberoende studieteam hittade inga bevis för att UAP har ett utomjordiskt ursprung, men vi vet inte vad dessa UAP är.” (https://www.space.com/nasa-ufo-uap-study-team-first-results-revealed)
Så uttalade sig NASA:s chef Bill Nelson när han i september 2023 släppte den första forskningsrapporten om det man tidigare kallade UFO (Unidentified Flying Objects), men som de amerikanska myndigheterna numera kallar UAP (Unidentified Anomalous Phenomena). En namnförändring som officiellt motiveras med att man vill vidga forskningsfältet till att inte bara omfatta föremål eller händelser i luften, som inte kunnat identifieras, utan även andra oidentifierade föremål som siktats under vatten eller i rymden m.m. Personligen misstänker jag att namnbytet också till en del betingades av en önskan hos myndigheterna att tvätta bort den ”ovetenskapliga” eller fantasifulla stämpel som belastade det gamla UFO-begreppet.
“UAP är ett av vår planets största mysterier”, säger Nicola Fox, biträdande chef för NASA:s Science Mission Directorate. “Även om det finns många ögonvittnesskildringar och bilder förknippade med UAP, är de inte konsekventa, de är inte detaljerade och de är därmed inte observationer som kan användas för att dra definitiva vetenskapliga slutsatser om UAP:s natur och ursprung”, tillägger hon. (https://www.space.com/nasa-ufo-uap-study-team-first-results-revealed).
Från att ha varit något som ”seriösa” forskare och media hyst en uppenbar beröringsskräck för – som något som man på sin höjd bara kunde skämta om – så har UFO- eller UAP -fenomenet under de senaste åren i våra media plötsligt börjat behandlas med ett större allvar. Orsaken till det är främst observationer och bilder och filmer som tagits av amerikanska piloter och det var också det som bl.a. föranledde den ovan nämnda forskningsrapporten från NASA.
En märklig upplevelse – och en möjlig förklaring till den
“När objekt från andra verklighetsnivåer ändrar hastigheten på sina vibrationer kan de ses som ett alltmer fysiskt fenomen i vår dimension. Dessutom kommer vi att se dessa objekt med olika färger allt eftersom de rör sig utefter den elektromagnetiska skalan, som författaren och UFO-forskaren John Keel observerade: När föremålet börjar gå in i vår rums- och tidskoordinator, växlar de ner från en högre frekvens och passerar progressivt från ultraviolett till blågrönt. När de stabiliserar sig inom ramen för vår dimension, utstrålar de energi på alla frekvenser och blir bländande vitt.” (citat från boken Secrets in the Fields – The Science and Mysticism of Crop Circles av Freddy Silva).
Citatet ovan från UFO-forskaren John Keel ger en intressant belysning och möjlig förklaring av något märkligt som jag själv upplevde för nu drygt 40 år sedan. En kristallklar vinternatt uppe i Luleå i norra Sverige, där jag då bodde, såg jag ett himlafenomen som jag aldrig sett varken förr eller senare. Det var något som skiftade färg eller liksom “pulserade” i grönt och blått, och inte verkade helt fast i formen, och rörde sig blixtsnabbt (jag såg det bara under några få sekunder) över himlavalvet i syd-nordlig riktning. Vid en viss punkt i denna hisnande framfart var det som om det upplöstes i “tomma intet” (en “dematerialisation”?). Det var i alla fall definitivt inget “stjärnfall” eller “norrsken” för sådana fenomen hade jag sett tidigare, och detta hade ingen likhet med något sådant. Så någon bra, mer “jordnära”, förklaring till vad det kan ha varit har jag inte. Men den märkliga upplevelsen fick mig att associera till vad jag hört Martinus säga om UFO-fenomenet i föredrag på 1970-talet.
Martinus och UFO
Första gången Martinus offentligt berör fenomenet är i ett svar på en fråga om “flygande tefat” (som var beteckningen på fenomenet innan UFO-begreppet skapades) i Kontaktbrev nr. 19/1966 (finns också publicerat i Kosmos nr. 7/2005 och i nr. 3/2024). Där betonar Martinus att han inte varit i personlig kontakt med dessa ”tefatsmanifestationer”, som han kallar dem, och att han inte kan kommentera fenomenet utöver att han menar att det, om det är ett äkta fenomen, handlar om ”materialisation” och ”dematerialisation”. Han nämner också där att det kan vara möjligt att det är andliga väsen knutna till våra båda närmaste naboplaneter Venus och Mars, som på detta sätt materialiserar sig här i jordzonen. Citat:
”Om de flygande tefaten och deras upphov inte är helt fysiska och hemmahörande här på det jordiska, fysiska planet, kan de endast vara andliga väsen i tillfälliga fysiska materialisationer. Då kommer de inte utifrån världsrymden, utan uppenbarar sig direkt från det andliga eller kosmiska planet. Då kan de mycket väl vara andliga väsen som på något sätt har anknytning till Mars eller Venus andliga plan, även om dessa världars fysiska plan inte skulle kunna vara lämpliga för bosättning för fysiska människor eller andra framstående utvecklade väsen.”
Att Martinus här nämner att det kan handla om väsen knutna till Mars och Venus andliga plan tror jag beror på att det vid den tiden kom ut ett par då omtalade böcker, där författarna påstod sig ha haft “närkontakt” med “flygande tefat” bemannade av marsianer och venusianer (tänker framför allt på George Adamski och Daniel W Fry, vars böcker jag själv läste på den tiden). När Martinus skrev detta (alltså 1966) hade han uppenbarligen ännu inte fått några mer direkta impulser angående “tefatsmanifestationernas” upphov och syfte. Det verkar han däremot ha fått senare, eftersom han under 1970-talet tar upp dessa ”tefatsmanifestationer” i flera av sina föredrag, och i artikeln Mosesepoken och Kristusepoken (också publicerad i Kosmos nr. 7/2005. Den artikeln är en bearbetning till skriftlig form av hans 85-årstal 1975) säger han t.ex:
“I framtiden kommer det inte att vara något som man anser vara övertro och naivitet, utan då är det verkligen ett vetenskapligt faktum att vi hela tiden är under kontroll av högre väsen. Vi har redan börjat se att något avslöjar sig som flygande tefat. Vad är flygande tefat? – De har funnits där tidigare, även i Bibeln kan man ju läsa om flygande tefat”
Jag hörde honom själv tala om detta i ett av hans sista föredrag på Martinus Center Klint i Danmark (det var sommaren 1979 vill jag minnas). Han sa då att man inte skulle tro på alla historier om “små gröna män”, men att det finns en kärna av sanning i rapporterna om fenomenet. Han beskrev det som ett materialisationsfenomen, vars upphov är kosmiska väsen som är här för att hjälpa och beskydda jorden i den känsliga utvecklingsfas vi nu är inne i. Och i sitt allra sista offentliga föredrag, födelsedagstalet i augusti 1980, uttalade han att det från Försynens sida har satts igång stora krafter för att skydda oss från våra atombomber. Han säger där: ”Det skall jag inte komma närmare in på här utan bara nämna att man nu har kommit så långt att en mängd överjordiska krafter eller Kristuskrafter har satts igång för att se till att man inte får de atomkrafter att fungera som är klara” (Martinus, Kristusprincipen Kosmos nr. 9-10/2004).
Jordklotets kosmiska beskydd
Jordklotsväsendet har nu kommit alltför långt i sin utveckling för att kunna möta ett så mörkt öde som atomkrafterna skulle skapa i dess organism och medvetande om de skulle bli ”frisläppta”. Det utesluter inte att någon atombomb kan komma till utlösning, vilket ju för övrigt redan har skett i samband med andra världskrigets avslutning, men det finns alltså en andlig övervakning eller kontroll, som hindrar att ett globalt självmord kan äga rum. Försynen har ett annat öde i beredskap för både jordklotet och oss som dess ”hjärnceller”. De krig och kriser vi nu upplever och framöver kommer att uppleva är en slocknande lågas sista uppflammande, även om de från vårt perspektiv kommer att te sig nog så dramatiska och våldsamma. Se Martinus symboler nr. 19 – med titeln Genom invigningens mörker (helvete eller ragnarök – och nr. 25 som har titeln Mänsklighetens karma (Den eviga världsbilden, del 2, https://www.martinus.dk/sv/tt/indhold.php?bog=62)
I Kosmos nr. 8/2010 har Bo Edvinsson skrivit en artikel med titeln Försynens ufo-flotta. Jag väljer att citera ett avsnitt från den här:
“Man blir naturligtvis nyfiken på hur detta ingripande från Försynens sida kommer att gå till. En del av svaret på denna fråga finns faktiskt nu tillgängligt på internetsiten ”Youtube” i form av ett bandat amerikanskt TV-program som leds av den kände journalisten Larry King. I programmet samtalar han med före detta militärer som på sextiotalet var chefer för atommissilanläggningar på Malmstrom Air Base och Vandenberg Air Base i USA. I programmet berättar man att vid ett tillfälle 1967 rapporterade jourhavande missilpersonal att det svävade ett stort rödlysande ovalt föremål över missilanläggningen. All energi försvann gradvis från anläggningen och efter hand slutade samtliga tio missiler en efter en att fungera utan att man under en hel dag kunde få igång dem. Samma sak inträffade på en liknande anläggning på en annan plats där också tio missiler helt upphörde att fungera. Man säger också att man har uppgifter om eller vet att motsvarande händelser ägt rum även i andra kärnvapenstater. I samma TV-program visas en film från Vandenberg Air Base från provskjutningen av en missil utan skarp atomladdning, som tagits av en av de intervjuade militärerna. På filmen ser man hur ett UFO följer missilen under uppskjutningen och närmar sig stridsspetsen och bestrålar denna med vad som liknar en ljusstråle…För den som är intresserad kan filmen ses på denna webbadress: http://www.youtube.com/watch?v=tbUji0Ttcfo&feature=related ”
Att UFO/UAP är ett materialisationsfenomen betyder alltså att väsendena bakom detta inte rest hit på fysisk väg genom världsrymden i sina farkoster – som vi jordmänniskor nu försöker lära oss att göra – utan de ev. farkoster och andra hjälpmedel som de använder sig av blir alltså direkt materialiserade här. Här kan man även lägga märke till något intressant som Martinus också sa i sitt 90-årstal 1980. Citat:
“Många människor finner kristendomen naiv och tror att den är slut. Men nu kommer en period med en ny kultur, då det skall föras kristuspolitik. Jag räknar med att det finns mycket stor kristuspolitik i världen om 500 år. Vi är inne i en epok med en kolossalt stor förändring av människornas medvetande, och om 3000 år har många uppnått den stora födelsen och gått över till den första delen av det kosmiska planet, där de i årtusenden är med om att skapa kulturer för andra världar.” (Kosmos nr. 9-10/2004).
”Äldre bröder i utvecklingen” och världsåterlösningsprincipen
Att väsen från mer utvecklade världar och tillvaroplan hjälper, stöder och vägleder dem som hör hemma i mindre utvecklade världar är ett uttryck för den kosmiska ”föräldraprincip” som Martinus kallar ”världsåterlösningsprincipen”. På det sättet har också vi på den här planeten genom hela vår historia blivit vägledda av det Martinus kallar ”äldre bröder i utvecklingen” (se Martinus bok Logik kapitel 80).
Denna hjälp från dessa ”äldre bröder” kan manifesteras dels i form av reinkarnationsprincipen, som gör att sådana väsen kan inkarnera i en jordmänsklig kropp, som t.ex. det väsen som uttalade att ”mitt rike är inte av den här världen” (Johannesevangeliet 18:36), men dels också i form av en kosmisk övervakning och kontroll som detta med ”Försynens ufo-flotta” uppenbarligen är ett uttryck för.
I ett bandföredrag från 1969, som har titeln Himmeriges rige, har Martinus utvecklat hur det kan gå till. Citat:
”Där (i det riktiga människoriket, min kommentar) kommer man att ha maskiner och apparater som alls inte är kända idag. Där kommer man säkert också att ha de så kallade flygande tefaten som det talas så mycket om, således att man där också behärskar att flyga på detta sätt utan att ha den tunga kraft som man nu behöver till maskiner. Där använder man en kraft som tas direkt ur rummet/rymden. Via det andliga planet kan man också på detta sätt komma till andra världar och där kan man så materialisera sig med den begåvning och de maskiner man har förmåga till att tänka. Och det är ju möjligtvis det som ska ske nu med de flygande tefaten här på jorden när karman kommer. Det är ju möjligt att de då kommer att materialisera sig bättre för människorna. Men detta är inte något som sorterar under mig, men det är ju en möjlighet.
Människorna kommer att utvecklas till att behärska allt som existerar av maskiner och apparater, alltså hela kulminationen av detta område, och så kommer man att kunna vara med om att verka på andra klot, det vill säga när man fortfarande är i den fysiska delen av ”Himmelrikets rike” (det riktiga människoriket), där man materialiserar sig fysiskt och där man också hör hemma på det andliga planet och dematerialiserar sig. I kraft av deras förmåga att materialisera sig på det fysiska planet har de ju nu förmågan att med sin tanke skapa de maskiner, som de en gång har lärt. När de med sin tanke behärskar denna skapelse kan de ju materialisera sådana maskiner och därför kan de verkligen besöka andra världar och göra sig fysiska och resa fysiskt, det är verkligen en realitet för varelserna i de högsta sfärerna, alltså de färdiga människorna i Guds avbild.
Och jag räknar med att det även är på detta sätt som pyramiderna blivit byggda av väsen som kom från högre världar. Mänskligheten har ju blivit ledd genom världsåterlösningsprincipen som befordras av högt utvecklade väsen som har till uppgift att leda mänskligheten.”
(Martinus, föredraget Himmelrikets rike. Hela föredraget finns att avlyssna på länken https://www.martinus.dk/da/onlinebibliotek/foredrag/index.php?nr=100&fbclid=IwAR2wkAGNrPPUuJwk1o6dN0ETJjxybc5yKOxr8YEt5rtDQfVgPh6IJ1ETsZo. Det är speciellt under de sista ca. 10 minuterna av det som han pratar om dessa ting).
Genom Martinus beskrivning av dessa spännande framtidsutsikter för oss blir en del av UFO/UAP-frågan lättare att förstå och det är ju en framtid som, för att citera Bo Edvinssons ovan nämnda artikel igen, ”kommer att innehålla mycket mer positiva upplevelser än övervakningen av djävulsmedvetandets kulmination på jorden, vilken ju lyckligtvis sedd i ett större perspektiv trots allt är relativt kortvarig”.
Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 3/2024